SE
USA är fortfarande en viktig exportpartner för Norden och står för en betydande andel av utrikeshandeln. År 2024 gick 13,1 % av Islands export, 6,6 % av Sveriges, 6,3 % av Norges, 4,7 % av Danmarks och 3,0 % av Finlands till USA – vilket gör landet till en av de största icke-europeiska destinationerna för nordiska varor.
Men 2025 för med sig nya utmaningar. I slutet av 2024 införde USA en våg av nya tullar som påverkar en rad europeiska produkter – särskilt industrivaror, fordon, medicinteknik och metaller. Dessa åtgärder är en del av en bredare strategi för att skydda den inhemska tillverkningsindustrin inför presidentvalet.
Effekterna har varit snabba. Sveriges export till USA förväntas minska med 10 % under 2025. Finland och Danmark ser också ut att tappa 5–7 %, särskilt inom maskin- och precisionsindustrin. För Norge har energisektorn hittills varit stabil, men exporten av fisk – särskilt lax – möter strängare tullkontroller och dyrare logistik.
Trots detta förväntas den totala nordiska exporten ändå öka något under 2025, tack vare ökad efterfrågan från asiatiska marknader och intern EU-handel. Företag anpassar sig snabbt – genom att bredda sina marknadsportföljer, flytta produktion närmare kunder och utnyttja bilaterala avtal utanför USA.
Budskapet till nordiska exportörer är tydligt: även om USA är strategiskt viktigt, blir det alltmer riskabelt att vara alltför beroende av denna marknad. Östeuropa, Sydostasien och Mellanöstern blir allt viktigare – särskilt för högkvalitativa industri- och konsumentprodukter.
Handelspolitiken blir allt mer oförutsägbar – och nordiska tillverkare måste förbli flexibla, strategiska och välinformerade för att ligga steget före.