SE
I takt med ihållande osäkerhet i globala leveranskedjor och stigande produktionskostnader blickar allt fler nordiska tillverkare österut – inte långt, utan bara över Östersjön. Att förlägga produktion närmare hemmaplan, till Estland, Lettland och Litauen, har blivit en strategisk åtgärd som kombinerar kostnadseffektivitet, kvalificerad arbetskraft och snabba logistikkedjor.
Lönekostnader – en tydlig konkurrensfördel
Under 2024 var de genomsnittliga bruttomånadslönerna i Baltikum:
-
Litauen: €1 900 (↑10,4 %)
-
Lettland: €1 630 (↑11,4 %)
-
Estland: €1 960 (↑8,8 %)
Som jämförelse låg motsvarande siffror i Norden på nästan det dubbla:
-
Sverige: €3 800
-
Finland: €3 700
-
Danmark: €5 200
-
Norge: €5 600
Trots löneökningar i Baltikum är gapet fortfarande betydande – och möjligheterna likaså.
För nordiska exportörer inom arbetsintensiva branscher som möbeltillverkning, elektronikmontering och metallkomponenter kan en flytt av produktion, eller etablering av leveranspartnerskap i Baltikum, sänka lönekostnaderna med 40–60 %, beroende på sektor. Minst lika viktigt är att produktionen förblir inom EU:s tullzon, vilket förenklar efterlevnad och dokumentation.
Kortare ledtider och smidigare logistik
Ledtiderna är en annan stark fördel. Gods som transporteras på väg mellan Vilnius och Stockholm, eller Riga och Helsingfors, anländer normalt inom 24–48 timmar – betydligt snabbare än leveranser från Asien. Logistiknav som Klaipėda hamn och Rigas frihamn har dessutom investerat i snabbare tullhantering och bättre multimodala förbindelser, vilket ytterligare stärker attraktionskraften.
Tillväxt för gränsöverskridande industrisamarbete
Antalet svenska och finska företag i Litauens industrizoner har ökat med över 25 % sedan 2020, och Sverige är nu en av de fem största utländska investerarna i litauisk tillverkningsindustri. I Lettland ökade exporten av insatsvaror till Finland med 18 % under 2024, främst tack vare ökad montering av delsystem och fler gränsöverskridande leveransavtal.
Trenden är tydlig: nordiska företag bygger upp slimmade, närliggande och mer pålitliga produktionskedjor över hela Baltikum.
En win–win för båda sidor
För baltiska tillverkare innebär vågen av nordisk nearshoring ett tydligt tillväxtfönster. Den driver på kompetensutveckling, investeringar i automation och en djupare integration i europeiska värdekedjor.
När vi nu går in i 2025 blir denna tvåvägsmodell för produktion över Östersjön alltmer etablerad – inte enbart av kostnadsskäl, utan som en strategisk satsning på mer motståndskraftiga och regionaliserade leveranskedjor.