SE
Fem år har gått sedan Storbritannien formellt lämnade Europeiska unionen. Effekterna på handeln är nu konkreta och mätbara. För tillverkare och exportörer i Norden och Baltikum är Storbritannien fortsatt en av de viktigaste marknaderna – men spelplanen har förändrats.
Storbritannien ligger fortfarande bland de tio största exportdestinationerna för många länder i regionen. Under 2024 såg siffrorna ut så här:
- Sverige exporterade varor för 6,4 miljarder euro, en ökning med 3 %. Största segmenten var maskiner, läkemedel och livsmedel.
- Finland nådde 2,1 miljarder euro, främst inom papper, kemikalier och elektrisk utrustning.
- Danmark exporterade varor för 4,9 miljarder euro – där läkemedel stod för nära 40 %.
- Litauen och Lettland levererade tillsammans varor för över 1,3 miljarder euro, med fokus på möbler, förpackningar, mejeriprodukter och elektronik. Litauen stod ensamt för 940 miljoner euro – en ökning med 6,2 % från året innan.
Bakom siffrorna döljer sig nya utmaningar. Tullformaliteter, ändrade momsregler och ursprungsregler enligt handels- och samarbetsavtalet (TCA) har gjort handeln mer komplex och kostsam. En EU-undersökning från 2024 visar att 57 % av små exportörer ser Storbritannien som en av de mest krävande marknaderna efter Brexit – främst på grund av förseningar, pappersarbete och ökade efterlevnadskostnader.
Särskilt baltiska exportörer inom livsmedel, trävaror och förpackningar har drabbats av brittiska sanitära och fytosanitära (SPS) kontroller. För färska och lättfördärvliga varor har dessa kontroller förlängt leveranstiderna med 2–3 dagar, vilket fått flera företag att gå över till samlastade transporter eller samarbeta med brittiska mellanhänder.
Trots utmaningarna har många företag hittat lösningar. Över 70 % av medelstora nordiska och baltiska exportörer använder nu tullager eller logistiknav i Nederländerna, Belgien eller Irland för att förenkla handeln med Storbritannien. Sverige och Danmark ligger i framkant när det gäller digital förtullning, vilket minskat leveranstiderna med flera timmar.
Den brittiska efterfrågan på kvalitetsprodukter är fortsatt stark. Exporten av modulära trähus från Baltikum har vuxit med i snitt 12 % per år sedan 2020. Även nordiska livsmedel och drycker – särskilt premiumskaldjur, havrebaserade mejerialternativ och miljövänliga förpackningar – tar stadigt marknadsandelar.
Handels- och samarbetsavtalet mellan Storbritannien och EU ska granskas formellt 2026. Det kan innebära förändringar i tullprocedurer, digitala krav eller sektorsspecifika regler – särskilt för maskiner, kemikalier och livsmedel. Exportörer bör därför följa utvecklingen noggrant och planera för olika scenarier.
Slutsats: Brexit har inte stängt dörren till den brittiska marknaden. Däremot har den höjt ribban för att lyckas. De företag som investerar i flexibla logistiklösningar och smart marknadsanpassning har fortsatt goda möjligheter att växa – även i en mer komplex handelspolitisk miljö.