SE
Den nordisk-baltiska regionen gick in i 2025 med olika valutarealiteter. Den svenska kronan ligger kvar på historiskt svaga nivåer, medan euron, som används i Finland och Baltikum, har stärkts. För exportföretagen omformar skillnaderna konkurrenskraft, marginaler och handelsflöden.
Sverige: Svag krona ger exportörer andrum
Vid årsskiftet 2025 låg den svenska kronan kring 11,3 SEK per euro – nästan 10 % svagare än i början av 2023. Mot den amerikanska dollarn handlades den i snitt till 10,6 SEK/USD, den svagaste nivån på över ett decennium.
För exportindustrin har detta varit en ovanlig medvind. Under 2024 ökade svensk varuexport med 5,1 %, att jämföra med EU-snittet på 1,3 %. Drivande sektorer var maskiner, fordonskomponenter och pappersprodukter. Maskinexporten steg med 6,7 %, medan fordonsdelar ökade med 4,2 % på årsbasis. Den svaga kronan sänkte i praktiken exportpriserna för globala kunder och gjorde det möjligt att behålla konkurrenskraften trots stigande inhemska kostnader.
Finland och Baltikum: Stark euro pressar marginaler
I kontrast möter euroanknutna exportörer tydliga motvindar. Euron stärktes mot flera större valutor under slutet av 2024 och låg nära 1,10 USD/EUR, vilket försämrade priskonkurrenskraften utanför eurozonen.
-
Litauen: Möbelexporten – en bransch på 3,5 miljarder euro och 30 % av landets tillverkningsindustri – ökade endast 0,8 % 2024, långt under det tioåriga genomsnittet på 6–8 %.
-
Estland: Elektronikexporten föll med 4,5 % jämfört med året innan, med hänvisning till eurons styrka som en central orsak till förlorade order i Nordamerika.
-
Finland: Metallexporten, värd 7 miljarder euro årligen, fick se marginalerna pressas när den starka euron höjde priserna utomlands. BNP-tillväxten avtog till 0,7 % 2024, jämfört med 2,1 % i Sverige.
Regionala handelsförskjutningar
Valutadivergensen förändrar nu de regionala värdekedjorna. Svenska leverantörer till eurozonen gynnas när kontrakt skrivs i euro – intäkterna ökar vid omräkning till kronor. Baltiska företag som säljer till Sverige får däremot svårare att konkurrera, då europrissatta varor blir relativt dyrare för svenska köpare.
Penningpolitik i fokus
Riksbanken agerar försiktigt: inflationen låg i december 2024 på 3,4 %, fortfarande över målet på 2 %, vilket begränsar möjligheten till räntesänkningar som skulle kunna stabilisera kronan. Europeiska centralbanken, med inflation under 3 %, signalerar fortsatt stabil politik – vilket antyder att eurons styrka kan bestå under början av 2025.
Utsikter för exportörerna
-
Sverige: Kortfristiga exportvinster är tydliga, men högre importkostnader för energi och råvaror riskerar att urholka marginalerna.
-
Baltikum & Finland: Företagen måste förlita sig på produktivitet, varumärkesvärde eller specialisering (exempelvis nischmöbler eller teknik) för att motverka valutans nackdelar.
-
Regionen: Handelsflödena väntas i viss mån förskjutas till svenska leverantörers fördel inom de nordisk-baltiska värdekedjorna.
Slutsats: Valutavindarna är inte längre bakgrundsbrus. Under 2025 är de en avgörande faktor som formar vinnare och förlorare i Nordeuropas exportlopp.